Mitt första hejdå
Idag hade jag min sista dag på förskolan jag har praktiserat på i fyra veckor (varav jag var sjuk i ungefär en och en halv, men det spelar ingen roll). Så himla fint ställe, bästa Hajen. När jag gick därifrån så kände jag nästan hur en klump börjades bygga upp i halsen, och tårarna låg och tryckte sådär nära inpå. Jag tänker lite på hur det ska kännas att säga hejdå till alla andra här hemma, jag kommer antagligen att böla ihjäl mig. Och hur ska det gå att säga hejdå till en familj som man har bott med i ett helt år sen?
Äsch, en dag i taget. Livet är så sjukt fint just nu, så det är ju totalt onödigt att tänka på ledsamheter längre fram.
Nu är det mindre än två månader kvar tills jag ger mig av, och fram tills dess så ska jag se till att krama extra mycket på min fina familj, gosa extra mycket med min lille kissekott, och pussa extra mycket på min pojkväns snuskäft (fast helst utan snus).
Nu ska jag gå och skapa lite proviant. För att göra min blogg lite skojigare så slänger jag upp en sådan där fräsig instagrambild på min gos. Ha det fint!
Äsch, en dag i taget. Livet är så sjukt fint just nu, så det är ju totalt onödigt att tänka på ledsamheter längre fram.
Nu är det mindre än två månader kvar tills jag ger mig av, och fram tills dess så ska jag se till att krama extra mycket på min fina familj, gosa extra mycket med min lille kissekott, och pussa extra mycket på min pojkväns snuskäft (fast helst utan snus).
Nu ska jag gå och skapa lite proviant. För att göra min blogg lite skojigare så slänger jag upp en sådan där fräsig instagrambild på min gos. Ha det fint!
