Snart är det dags...
...Att våga publicera min blogg.
Lite sista småputsande (dvs fixa till headern, den är ju rent av förskräcklig), och sen är jag redo att ge mig ut i den stora, vida bloggvärlden.
Idag har jag varit ganska produktiv. Jag har bokat tid hos UM, så att jag kan få P-piller för ett år utskrivna. Jag har beställt ett personbevis. Jag har ringt SI med frågor om visumansökan. Snart ska jag gå upp och köpa frimärken för 72 svenska riksdaler, för det måste man ju ha.
Jag har även börjat leta efter andra Au pairer i Chicago, jag vill ju inte bli helt ensam när jag väl kommer dit.
Det är ungefär en miljon saker som behöver fixas innan jag åker (känns det som i alla fall), och jag vill bara få det gjort så att jag kan dra.
Vill komma igång med mitt liv, just nu känns det bara som något slags mellanläge. Jag vill komma iväg till USA, ha the time of my life, komma hem från USA, börja plugga, skaffa lägenhet (helst tillsammans med den finaste som finns) och bara börja leva.
Är otålig.
Lite sista småputsande (dvs fixa till headern, den är ju rent av förskräcklig), och sen är jag redo att ge mig ut i den stora, vida bloggvärlden.
Idag har jag varit ganska produktiv. Jag har bokat tid hos UM, så att jag kan få P-piller för ett år utskrivna. Jag har beställt ett personbevis. Jag har ringt SI med frågor om visumansökan. Snart ska jag gå upp och köpa frimärken för 72 svenska riksdaler, för det måste man ju ha.
Jag har även börjat leta efter andra Au pairer i Chicago, jag vill ju inte bli helt ensam när jag väl kommer dit.
Det är ungefär en miljon saker som behöver fixas innan jag åker (känns det som i alla fall), och jag vill bara få det gjort så att jag kan dra.
Vill komma igång med mitt liv, just nu känns det bara som något slags mellanläge. Jag vill komma iväg till USA, ha the time of my life, komma hem från USA, börja plugga, skaffa lägenhet (helst tillsammans med den finaste som finns) och bara börja leva.
Är otålig.