Två veckor plus lite till.
Jag insåg precis att jag har varit i Chicago i två veckor och två dagar nu. På måndag så har jag varit i USA i tre veckor, fatta! Tre veckor sedan jag stod och bölade på flygplatsen med min fina familj och min fina pojkvän, tre veckor sedan mitt äventyr började. Snart är det även tre veckor sedan jag pratade svenska med någon face to face och inte bara över skype, vilket också känns lite knäppt. Jag umgås liksom bara med tyskor och fransyskor, så det blir inte så mycket av vårt vackra språk som kommer ur min käft. Ibland råkar jag säga "OJ" eller liknande i stunder när man säger saker utan att tänka (jävlar, fan och andra ord som man inte bör använda slingrar sig också lite hastigt fram då och då) , men inte mer än det. Måste skaffa mig lite svenska kompisar snart, eller åka till IKEA och käka knäckebröd eller något så att jag inte tappar bort min svenskhet längs vägen.
Hur som helst, idag så var jag och killarna på zoo på förmiddagen. Jag var superexcited över att titta på alla gulliga djur, men ungarna sket fullständigt i lejonen och matade gråsparvarna istället. Jag ville gå och titta på zebrorna, men de tyckte att det var mycket roligare att klättra på en staty. Jag tänkte att "Åh, vad mysigt att klappa getter", ungarna tänkte att "Åh, vad mycket ekollon det finns. Vi packar tre kassar fulla och tar med hem". Jag frågade vad de skulle göra med alla ekollon, och de ska tydligen ha dem i en burk för att de är så lena när man känner på dem.
...Ok.
När vi kom hem så träffade jag min tyska Julia. Så himla sjukt att man kan komma någon så nära på så kort tid. Det känns som att vi har känt varandra i ett år, minst. Vi gick till Dunkin' Donuts och åt billiga munkar (typ 6.50 svenska riksdaler för två stycken, fattar nada) och drack för mycket isté. Sen promenixade vi och köpte papper och kuvert så att vi kan skriva brev till våra nära och kära där hemma, för det är ju så himla mycket roligare att skicka och få brev än det är att emaila.
Just nu sitter jag inne på mitt rum. Pianoläraren är här, så ungarna klinkar på för fullt. Jag börjar jobba om cirka 10 minuter, och då ska vi ha filmkväll och äta jättemycket chips och popcorn. Jag tror att det kan bli lite småmysigt, så länge det inte blir något tjafs (jag kan ju alltid försöka tänka positivt). Och nä, jag har inte tagit några bilder. Är riktigt, riktigt dålig på att använda kameran. Från och med idag lovar jag mig själv, på min heder och på mitt samvete, att jag ska använda min kamera. Amen och adios.
Hur som helst, idag så var jag och killarna på zoo på förmiddagen. Jag var superexcited över att titta på alla gulliga djur, men ungarna sket fullständigt i lejonen och matade gråsparvarna istället. Jag ville gå och titta på zebrorna, men de tyckte att det var mycket roligare att klättra på en staty. Jag tänkte att "Åh, vad mysigt att klappa getter", ungarna tänkte att "Åh, vad mycket ekollon det finns. Vi packar tre kassar fulla och tar med hem". Jag frågade vad de skulle göra med alla ekollon, och de ska tydligen ha dem i en burk för att de är så lena när man känner på dem.
...Ok.
När vi kom hem så träffade jag min tyska Julia. Så himla sjukt att man kan komma någon så nära på så kort tid. Det känns som att vi har känt varandra i ett år, minst. Vi gick till Dunkin' Donuts och åt billiga munkar (typ 6.50 svenska riksdaler för två stycken, fattar nada) och drack för mycket isté. Sen promenixade vi och köpte papper och kuvert så att vi kan skriva brev till våra nära och kära där hemma, för det är ju så himla mycket roligare att skicka och få brev än det är att emaila.
Just nu sitter jag inne på mitt rum. Pianoläraren är här, så ungarna klinkar på för fullt. Jag börjar jobba om cirka 10 minuter, och då ska vi ha filmkväll och äta jättemycket chips och popcorn. Jag tror att det kan bli lite småmysigt, så länge det inte blir något tjafs (jag kan ju alltid försöka tänka positivt). Och nä, jag har inte tagit några bilder. Är riktigt, riktigt dålig på att använda kameran. Från och med idag lovar jag mig själv, på min heder och på mitt samvete, att jag ska använda min kamera. Amen och adios.